2012-02-21 En trappa är en trappa


En trappa är en trappa vare sig den rullar eller ej, så sluta stå still i den.


Ja, hur som helst, idag var jag på pressvisningen av Cecilia Frodes enmanna-show "Ängelen", med musik kompanjerat av ett litet band bestående av två herrar. Ska jag vara svår så ska denna föreställning, som vi fick bara se en bit ur förstås, skildra samhällsutvecklingen, människan med dess brister och bräckliga natur och ändock hoppet som driver oss igenom det vi kallar livet. 


Vi satt där glada och förnöjda eftersom vi hade blivit serverade champagne och vegetariska wraps. People-watching hade också begåtts ute i den lilla foajén. När vi lämnade teatern, med ett intryck som satt sig ändock, fick vi inte med prozac som hade omnämts i showen men annat smått och gott såsom salsa (!?), nyttig bakterieflora i sticks (ja, varför inte?), sesamkakor (...), och någon mystisk tidning. Ja, överallt köps man. Och köper. 

Ni kan se ett smakprov ur Ängelen här: 

http://www.youtube.com/watch?v=GLxqnOs7QoQ

 PS. haha, nu när jag tänker efter så påminner hon på något vis om Ica I Rutan... Kommer ni ihåg det barnprogrammet? Jag kommer ihåg att jag var rädd för henne när jag var liten... Se bara introt:

http://www.youtube.com/watch?v=NdYQ6JjreOY
 

Publicerad av Cristoffer kl 0:24
Taggar:


0 Kommentarer




Kommentera