2012-11-04 Road rage


Jag undrar om jag har road rage. 

Att möta mig när jag är på resande fot mellan A och B är ingen rolig syn tror jag – helt på språng i 180 km/t och med blicken i mobilen. Av någon anledning vill jag alltid kliva på först, av först, och gå längst fram och rusa vidare i rulltrapporna. För mig är verkligen transport en dötid som är ett stort slöseri på energi och tid. Ställer sig någon i vägen i rulltrappan ser jag rött, eller om någon rör sig helt onödigt i vägen. Det här fick mig att sättas på prov i Tokyo, världens största stad med människor verkligen överallt. Tänk er att det kan gå 10 000 människor på ett övergångsställe i centrala Tokyo – samtidigt! Och så hamnade jag där med alla som går så extremt långsamt. Japanerna har inte bråttom, ingen. Och det fick de alla veta när jag skanderade det i japansk statlig TV på deras nyhetsmorgon en dag när ett TV-team hade bokat in en intervju med mig. Den intervjun var ju hemsk kan jag säga för hela intervjun var på japanska och där stod jag med mina knappa kunskaper (hade varit där i två månader då bara) och rabblade på så gott jag kunde.

Jag fick en penna som minne efteråt iaf (!). Den intervjun ville jag absolut inte se när den sändes, haha. 



Shibuya Crossing – ett måste för alla som besöker Tokyo. 

Publicerad av Cristoffer kl 23:24
Taggar:


0 Kommentarer




Kommentera